Humla rum

Humla rum

Läs dagbok om Humla Katterna och mig i löpande test nedan...

Mer om Humlas miljö och katterna

Nordergravar, Visby Ringmur. backigt och vackert sluttande ner mot havet.

Avskilt så Humla kan springa lös och leka och nosa. Socialt med alla innerstadsbor som har hund.

Här går vi varje dag. Jag mätte Humla idag. 39 cm till manken. Det är tillväxt från ca 35 sen några veckor. Folk frågar men jag vet ej hur stor hon blir. Jag har läst 40-50 cm över manken.När skall hon sluta växa?

Idag är hon långbent och ser rolig ut. Men så söt. Luggen hänger snart ner över ögonen. Kroppsligt är hon en snabb och våldsam typ. Hon kastar sig gärna ner från soffan och springer fort fort och vill gärna nå allt utom räckhåll. En riktig buse är hon ibland.

Hon gillar plastleksaker allra allra helst en plastbägare hon fått. Sen har hon några mjukisdjur, en igelkott och en hund som hon bet sönder. En boll har jag köpt och den gillar hon att leka själv med. När vi är ute vill hon inte lek med leksaker då är det bara hundkompisar som duger.Humla har lite tuggben som hon gillar allra helst om jag håller i dem under tiden hon tuggar.

Humla är en godis hund. Hon vill hellre göra saker för godis än för lek.

Hur går det då med kattpojkarna?

De röda busarna jag kallar dom, som aldrig bott med en hund förr...som inte har något val...

Elliot på bilden här är en stor katt, faktiskt lika stor som Humla. En Maine Coon. Han är en känslig typ och gillar inte dunder och valpbrak , hastiga rörelser och konstigheter.

Han och Simson har mycket att vänja sig vid. Jag har varit allra mest orolig för att de ej ska kunna vänja sig men faktiskt...det har gått över förväntan. Jag har skärmat av min tvåa så att de får vara helt i fred i sovrummet. Kompostgaller och det står mot en skänk där katterna kan krypa under för att ta sig ut. Humla kan krypa under oxå men jag har försökt stänga av med några krukor.

(Nu kommer förresten Simson till mig där jag sitter vid datorn i vardagsrummet. Humla ligger och sover i hallen bakom gungstolen)

Så katterna är lite bevärade men verkar kunna försvara sig. Det är nog svårast för Simson 17 år, han är bara irriterad men Elliot verkar nyfiken oxå, han vet bara ännu inte vad han skall göra med Humla.

Den bästa bekräftelsen för mig att katterna ej far illa av detta är när jag går till dom och de är som vanligt, mjaar och spinner och beteer sig som tidigare. Och att de ligger hos mig i sängen på natten som förr trots att Humla ligger i en hage brevid!

Detta är en bild av Simson. Den skulle inte vara så mörk.

Våra rutiner

Hej igen. Tiden går.
Vi vänjer oss vid varandra man kan nog säga att vi är en familj nu! Allt går bra.

Jag blir väckt kl 5...! upp med henne ur sovhagen till tidningar , sen tibx, jag vill sova till 6. sen vaknar hon igen och vi går upp, jag vaknar sakta..för jag är ingen morronmänniska... sen går vi och har en kul men kort runda vid 6.30tiden. vanligtvis är de andra hundarna där i Östergravar.

http://www.alltomgotland.se/om-gotland/visby Se mer om vackra Visby, se karta över Innerstaden där vi bor.

Så släpper jag Humla där och de leker och brottas och jagas lite och alla är så snälla och vissa är extra fina mot henne för hon är ju bara en valp.

Hon älskar detta. och vi är så lyckligt lottade att ha en sån fin ringmurspark, stor och slätt och kullig så man kan gå för sig själv om man vill. Humla tycker det är så kul så vanligast blir det inte kiss och bajs förrän vi kommer in... nåja.

Sen får Humla mat vilket hon äter med god aptit- och sen lite lugn tid innan jag måste göra mej i ordning för att gå till jobbet. Jag måste byta kläder och måla mej lite.Jag måste ge kattpojkarna mat och byta deras sandlådor och se till så att de är safa inne i sovrummet och så de kan komma undan.
Så sen går jag ...lungt och säger inget speceillt till Humla. Ibland stannar jag kvar i trapphuset nån minut för att höra men efter tre fyra pip så blir det tyst.

Sen är jag iväg och jobbar min dag under fyra timmar. Det har gått två veckor nu som vi gjort detta. en vecka kvar... Och det funkar.

Jag kommer hem direkt efter tolv, cyklat så det tar högst 4 min, jag öppnar dörren förberedd på kaos och sönderbitna saker men icke..... det har varit lugnt. Otroligt! Humla är glad. Hon har knappt kissat på tidningarna heller utan verkar som hon har sovit hela tiden.. Ibland kan det vara någon sak hon tagit fram och lekt med men det är ...lugnt.
SEn går vi ut och lunchprommenderna är ännu bättre än morronrundorna... Då kan vi se och träffa upp till tio hu ndar! Det brukar vara kul.

Vår gemensamma plan är att få komma med på någon hundkurs. Jag ställde Humla i kö redan i janauri men det var snabbt fullt och vi kom ej med i reservkön ens. Nu siktar vi på nästa "termin" som de meddelat att man kan anmäla sig efter den 1 juli.
Vi tränat lite själva förståss, vardagldnad, klicker . Det svar med Humla så söt hon är, så är hon väldigt tuff innuti. Att säga nej till henne funkar ej så bra. Att bara höja rösten hjälper inte oftast. Jag håller på att fundera på det.

Bye bye vov

Humla har nu bott här hos mig och katterna sedan 26 mars!

Hon mår bra här. Hon är en liten tuff vovve men go och trevlig.
Se lite bilder på henne här..... den förra hemsidan fick jag aldrig igång..

Fler bilder av Humla och en bild av Simson (17 år) OCH Humla

Humla ligger under stolen.























Ett suddigt kort jag tagit...

Valda vårbilder av Humla

Humla hemma hos sina syskon i Rydebäck.

Sötaste valpen Humla, 14 veckor igår!!

19 april

Andra arbetsdagen. Humla fungerar bra de fyra timmarna hon får vara ensam..

Hon klara sig jättebra. Det trodde jag aldrig. mycket hade man hörtom hundar som aldrig kan lämnas ensamma, som yylar så man måste sluta sitta jobb eller skaffa dyr hundvakt.

Jag tog ledigt heltid förste tre veckorna sen hon hämtades. Valpledigt. Välplanerade jag hade sparat semesterdagar.
Det var mycket slit den första tiden. Ut jämt, efter hon sovit, efter hon ätit, efter hon busat runt. Ut!
Och vi kunde ju inte bara gå ner och kissa på gården neej det fick man inte, ut i gravarna. Det slet hårt för en morgontrött Lena i vårrusk. Men eftersom jag valt det, ställt in mig på det (och värre)så gick det.

Humla så liten hon var då hade ovanligt stor energi. Jättelekglad. Ibland fick hon stora Spattet oc h for runt inne som ett jehu! Det gick inte att skrika till henne för då blev hon bara mer i gasen. Svårt med nejträning.